Frihetssökare och konstnärer har länge vallfärdat till Marrakech. Här möts tradition och framtid i en stad full av kontraster. Följ med på en tidsresa i Bill Willis anda, där Atlasbergen utgör kuliss och den digitala konsten får ta plats.
Foto: IZZA Marrakech
Det är omtumlande, färgstarkt och hektiskt – resan in till Marrakech från flygplatsen tar mindre än en halvtimme. Men resan i tid är inte riktigt vad det handlar om. Motorvägen, en rondell, snart närmar oss Medinan. Vi passerar infarten till det ikoniska lyxhotellet La Mamounia, kommer in på torget där den röda sanden yr, åker genom marknaden och in genom en port där de små gränderna slingrar sig fram. Så stannar vi, och går den sista biten fram till IZZA – en plats för konst och vänner.
Direkt innanför dörren möts vi av tre stora fotografier från Leila Alaouis serie Les Marocains samt två suggestiva porträtt i ständig förändring Memories of Passersby av Mario Klingemann – de är uppkopplade och programmerade så att de aldrig kommer att bli likadana igen. Sköna soffor, varma kulörer och ett tak i trä. Konsten är en nyckelingrediens här, som vi återkommer till under vår incheckning.
Det tog åtta år att färdigställa IZZA. Ett projekt som handlade om att sammanlänka sju riader här i Medinan. Sedan öppningen den 1 september 2023 finns här 14 unika rum, tre svala innegårdar alla med sin egen vattenkälla: en med en smaragdgrön pool, perfekt för ett uppfriskande dopp, en med fotpool, och en med porlande väggfontän. Därtill leder fem olika trappor till de olika våningarna. IZZA är privatägt av Neon Adventure Ltd, ett Londonbaserat familjeföretag verksamt inom teknologi, fastigheter och filantropi. Initialt var IZZA, ett vad de kallade: ”A house for friends”. Men utrymme och intresset för att skapa något unikt växte fram. Vi tar en av de kakelklädda trapporna upp till takterrassen och restaurang Noujoum där en välkomstmiddag nu väntar.
DEN RÖDA STADEN
Marrakech kallas The Red City, den röda staden – smeknamnet kommer från att nästan alla hus och murar i Medinan är byggda av rödrosa lera från Haouz-slätterna. Leran som är rik på järnoxid började användas på 1100-talet under Almohaddynastin, och den röda nyansen glöder i solnedgången. I Marrakech bor omkring en miljon invånare, och sedan 1985 är staden världsarvsklassad av Unesco.
Jag väljer att beställa in en mocktail med det passande namnet Marrakech. Saffransvatten, apelsinjuice, ingefära och mynta är vad jag har i glaset då solen går ner, Atlasbergen i bakgrunden bleknar och stjärnorna kommer upp på himlen i form av en ny kuliss. Att restaurangen heter Noujoum, som är det arabiska ordet för stjärnor känns passande. Maten serveras i form av sharing-konceptet och är både vacker och larvigt smarrig.
Vi är ett internationellt gäng, från Sverige, Danmark, Storbritannien och Italien som mumsar på vid ett långbord inunder en serie av Sebastião Salgados Amazonasfotografier tillsammans med hotellchefen Karim Irrgang. Jag frågar honom om hur många riader det finns här i Marrakech och hur han i den samlingen skulle klassificera IZZA.
Det finns omkring 1 000 riader där det går att checka in, omkring 100 av dessa är bra – men det är bara 10 av dem jag skulle rekommendera till mina föräldrar. Och IZZA skulle jag säga hamnar i topp-5, säger han.
KREATIVA FRIHETSSÖKARE
IZZA öppnade den 1 september 2023, bara en vecka innan en jordbävning på 6,8 magnitud ägde rum. Över 2 000 personer dog, många byggnader skadades. IZZA fortsatte dock att hålla öppet. Vad som ständigt för sig påmint här är designern och personen Bill Willis som på engelska även kallades för en socialite – en person känd för sitt sociala liv och sin närvaro i exklusiva kretsar. Genomgående är det hans liv och design som vävts in i väggarna här. Hans möten med kändisar, kreatörer och konstnärer har fått sätta sin prägel. Exempelvis är alla IZZA:s 14 rum namngivna efter vars liv flätats samman med Bill Willis. Jack Kerouac, Grace Jones, Marianne Faithful, Leila Alaoui och Talitha Getty är några av dem. Precis som Bill Willis var de frihetssökare som delade fascinationen för den marockanska kulturen, det fria livet och traditionerna där äventyr och individualitet fick spelutrymme.
Jag sätter nyckeln i dörren och kliver in i sviten Yves. Det har blivit dags att gå och lägga sig, och här väntar nu en säng bäddad med de skönaste av lakan, tillverkade av 100% egyptisk bomull med hög trådtäthet.
DESIGN PÅ HÖG NIVÅ
Yves är den största sviten på IZZA, och har som du säkert redan gissat fått sitt namn från Yves Saint Laurent som var nära vän med Bill Willis. De kom båda hit första gången 1966, Bill Willis kom att flytta hit på heltid, Yves kom att framför allt spendera vintrarna här. Tillsammans festade, socialiserade och njöt de av livet här. Bill Willis var även delaktig i att designa Yves och hans partner Pierre Bergés Villa Oasis – som ligger alldeles intill Jardin Majorelle. Trädgården som Yves ägde, och idag är ett av de stora besöksmålen i staden. Färgstarkt, vackert och med trängsel för att få den perfekta bilden, den lysande koboltblå färgen, även kallad Bleu Majorelle, pockar på uppmärksamhet. För egen del köpte Bill Willis Dar Noujoum – ett tidigare palats som kom att bli ett av hans hem här. Idag ägs huset av IZZA:s ägare och en hel del föremål och skisser har hämtats hit.
Jag öppnar fönstret och ser ner till entrén, rummet är stort, badkar och dusch. Vackra böcker om Yves Saint Laurent och hans kreationer och hans stad. En telefon och en fjäderpenna på ett litet bord. Men framför allt är det konsten på väggarna som pockar på uppmärksamhet. I badrummet finner jag en av Bill Willis designskisser, på väggarna i rummet grupper av konst i NFT-format (non fungible tokens).
Fåglarna kvittrar utanför. Ett par har redan slagit sig ner i solsängarna intill poolen nedanför min trapp. Frukost på taket och sedan ska vi ägna dagen åt att utforska konst både här och i form av lite egen design. Vi lämnar Medinan och tar taxi till stadsdelen Guéliz där keramikern Fanny Lopez har sin ateljé. Hennes egen fina keramik där stadens portar blivit till krukor och ljuslyktor finns även att köpa på hotellet. Idag ska hon dock låta oss skapa. Vi målar mönster med kritor och färg på vita tallrikar, talar om konstlivet i staden, om möjligheter och utmaningar.
– Jag är glad över att kunna kombinera mitt eget skapande med att bjuda in grupper till min studio. Men kanske kommer jag flytta framöver, det blir så himla varmt här, säger hon.
HANTVERK MÖTER DIGITAL KONST
Vi svettas, dricker lite vatten, målar, tiden har gått fort, och vi ska tillbaka till IZZA. Här väntar Aicha Benazzouz, Event and Branding Ambassador i receptionen för att ta med oss på en visning av IZZA:s konstsamling som är både omfattande och unik, värderad till över fem miljoner pund. Över 300 konstverk – både samtida konst från Marocko och internationella verk finner vi här, vi bor i vad som kallas Museum in the Medina. En del av konsten finner vi i de allmänna delarna av IZZA andra upphängda i de olika rummen. En stor del av konsten här är digital, generativ och NFT-verk, härtill många fina fotografer.
Vi ser AI-kompositioner av Refik Anadol, porträtt av Yatreda, verk av marockanska konstnärer såsom Khadija Jayi och Mouhcine Rahaoui. Vi stannar till vid Hassan Hajjajs stora bild Alo Wala in Black 2015, ett foto och en ram av burkar. Hajjaj beskrivs ibland som Marrakechs Andy Warhol. Har du sett en av hans bilder kommer du fortsätta känna igen hans bildspråk som tenderar till kitsch där geometri möter intressanta och färgstarka karaktärer.
När Madonna firade sin 60-årsdag i Marrakech bad hon om att få bli fotograferad av Hajjaj, berättar Aicha Benazzouz som även berättar att det är möjligt även för de som inte bor här att komma för en visning – men de måste förboka.
HAMAM & SIDOVAGN
Vi avrundar vår visning i baren, Bills Bar. Här på väggarna väntar bilder på Bill och hans vänner, och för den som så vill både cocktails och marockanska viner. Själv behöver jag en tvagning – och är inbokad för en hamambehandling på andra sidan gården. Jag skrubbas ren med svart tvål och packas in i lera från Atlasbergen. Arganolja på det och sedan är det dags att förbereda sig för kvällen. Vi ska åter ta oss till stadsdelen Guéliz för en middag på den nyöppnade restaurangen Farmers och några drinkar på The Petanque Social Club, en av de populära, privata och dolda klubbarna.
Även nästa dag ska vi ta oss ut ur Medinan, denna gång för att åka motorcykel tillsammans med Marrakech Insiders Tour. Tacksamt kliver jag i sidovagnen på en Changjiang Dyanasty 650 och konstaterar att köra i den här trafiken är inte något jag kommer att behöva göra. Jag drar ner glasögonen och vi far i väg. Först genom Medinan, här är det inte tillåtet för biltrafik men för åsnedragna-kärror, cyklar och motorcyklar.
VI MÖTS IGEN
Vår tur, är en så kallad Secret Ride. Vi kommer in i stadsdelen The Palmeraie, ett område där det finns många familjevänliga hotell. Vi fortsätter in genom en grind och stannar under träden framför ett stort hus i Art Deco-stil. Ett hus som binder ihop början och slutet av vårt besök i Marrakech, det var nämligen här som fotografen Leila Alaoui växte upp. Minns du bilderna i receptionen? Huset är i dag tillägnat hennes minne. Hennes karriär fick ett snabbt slut då hon i samband med att hon fotograferade unga kvinnor i Burkina Faso på uppdrag av FN dog i en terrorattack.
Det långa badkaret, bilderna med personerna vi nu känner väl. Yves Saint Laurent, Bill Willis och många andra som sökte friheten, konsten och vänskapen summeras här. Middagsbordet är dukad och solen skiner över poolen ute på gården. Det är stekhett.
Vi blir avsläppta på Amal Center för att äta lunch – tagine och couscous. Amal Center är mer än en restaurang, det är en organisation som utbildar kvinnor med svårigheter att få jobb. Här lär de sig att laga och servera mat – målet är att studenterna efter sin tid här ska få ett heltidsjobb. IZZA är med och stödjer organisationen vilket även innebär att deras studenter kommer till dem. På besök eller för att praktisera och arbeta.
Innan vår sista middag irrar vi runt i Medinan. En kollega ska köpa en matta, själv är jag inte lika fokuserad. Det är hetsigt, färgstarkt och att pruta är nödvändigt. När vi återvänder till IZZA är tallriken vi målade för några dagar levererad till mitt rum. Som gåva har jag fått ett par blå tofflor i Yves kulör – elektrisk koboltblått. Uppe i baren på Noujoum blandar vi cocktails tills solen går ner. Motvilligt konstaterar vi att vårt besök snart är slut. Mina ögon vilar en sista stund på Leila Alaouis porträtt, och de två föränderliga porträtten som nu helt bytt personlighet. Hur kommer de att se ut nästa gång jag kliver in här…
IZZA
Prisexempel: En natt i november i sviten Yves för två personer inklusive frukost, 7 500 kronor.
Adress: 46, Driba Laarida, Sidi Ahmed, Soussi, Medina
www.izza.com
Konsten på IZZA
Konstsamlingen är en viktig del av upplevelsen om du bor här. Annars rekommenderar vi att du bokar en visning.
IZZA Associate Artist Program
Ett program där man stödjer och samarbetar med 20 lovande marockanska konstnärer på olika vis under ett år.
Utställningar
I november ställer Yassine Kabbaj och Fayçal Adali ut.
I december väntar en fotoutställning med Ismail Zaidi, Fatimazzahra Serri och Safaa Kotbi.
Nyfiken på: Bill Willis
I denna film får du se mer av hans design samt höra bland andra Pierre Bergé och Marianne Faithful berätta om honom.
www.billwillis.com
Amal Center
Boka bord för en lunch eller en matlagningssession.
www.amalnonprofit.org
Marrakech Insiders
Boka sightseeing med motorcykel. Perfekt för två personer då en sitter bakpå och en i sidovagnen. Olika turer både dag och kvällstid.
www.marrakechinsiders.com
