Gyllengul, fruktig, söt, gudomlig, vansinnigt dyr och mytomspunnen. Château d´Yquem har en självklar plats i många vinälskares mun. Att det finns de som väljer att samla på dyrgriparna i rent investeringssyfte är en helt annan historia.
Att hitta till Château d´Yquem är inte helt lätt. Vi knappar in en adress i GPSn och tar bilen från den pittoreska medeltidsbyn Saint Emilion i Bourdeaux. En timme senare efter en resa på slingrande vägar i gassande sol har vi så hamnat i vindistriktet Graves och staden Sauternes. Här åker vi in i den lilla staden, hittar sedan kanten av ett av slottets vinfält men inte slottet, efter att frågat oss fram fler än en gång är vi tillslut framme vid grinden till vad som sägs vara det bästa av världens alla söta vita viner.
– Vi har haft skyltar uppsatta, men de har försvunnit, berättar Raphaëlle Vonesch, som möter upp oss och ska visa oss runt.
Vi börjar vid slottet från 1500-talet som ligger på toppen och i centrum av allt, omgiven av 104 hektar vinodlingar. Det är varmt, skuggan finns under de stora pinjeträden vid slottets mur. Det är vansinnigt vackert och välskött. Året om arbetar här 24 kvinnor och 14 män med att hålla ett vakande öga på stockarna, vårda dem, ympa dem och se över när marken behöver ligga i träda. I dag är de äldsta stockarna från 1952, men i genomsnitt planteras vinrankorna om efter 45 år, varpå marken vilar i cirka sju år. Allra bäst är rankorna i 30-årsåldern. Varsamhet, omsorg och stolthet genomsyrar verksamheten.
Bland de faktorer som bidrar till att göra vinet unikt är vingårdens läge och storlek, dess unika mikroklimat och dess fokus på kvalitet. Av de andra producenterna av Sauterne-vin ligger de allra bästa på en radie av två kilometer med d´Yquem i mitten.
Redan i slutet av 1500-talet odlades vin här och familjetraditionen är lång. En av nyckelpersonerna i de av ädelröta söta vinet är Francoise-Joséphine de Sauvage d´Yquem. Efter att hon blev änka 1788 hängav hon sig åt vinet, vingården och dess traditioner. Huset fick ikonstatus. År 1855 skulle hela Bordeaux klassificeras inför världsutställningen i Paris på uppdrag av Napoleon III. Château d´Yquem kom att bli det enda hus som klassificerades Premier Cru Supérieur.
Vinfälten som breder ut sig i alla vädersträck bäddas in i morgondimma innan solen värmer marken. I slutet av sommaren kommer så tillslut den efterlängtade ädelrötan, botrytis cinerea. Detta är en svamp som angriper druvan och gör små hål i dess skal, vätskan dunstar, druvan torkar, smaken koncentreras. Att mängden vin inte är särskilt stor säger sig självt, 100 000 flaskor per år är ett snitt, varav 30 procent är halvflaskor.
– Vi skördar ett fält i taget i flera omgångar för att plocka druvorna i rätt stadie av mognad, berättar Raphaëlle Vonesch samtidigt som hon pekar på den unika terroiren häruppe: kalksten, lera, grus och sand är grunden, härtill ypperlig dränering.
Allt arbete görs för hand och varefter att druvorna plockats pressas de i upp till fyra omgångar. För varje pressning ökar sockermängden och kvalitén på vinet som sedan tappas på nya ekfat. Härefter tar jäsningen vid i den sagolikt vackra nybyggda källaren som håller en temperatur på 15 grader. Vin från olika odlingslotter lagras separat i 6-8 månader innan en första blend görs av vinmakaren Sandrine Garbay och hennes team. En vanlig mix är 70 procent Semillion och 30 procent Sauvignon Blanc. Alkoholhalten varierar mellan 12,5 – 14,5 procent beroende på mängden socker i vinet. Regelbundet görs sedan under de kommande månaderna blindtester av vinet och så gott som alltid är det vissa fat som sorteras ut för att de inte motsvarar husets standard. Härefter lagras vinet 14 månader på fat innan det buteljeras och korkas igen med en 54 millimeter lång kork från Portugal. Efter 2,5 års vila är flaskorna redo att skeppas ut i världen. Av den totala produktionen går 80 procent på export där England, Ryssland och Japan är de största köparna, en ny marknad på frammarsch är den kinesiska.
Sedan 1999 ägs Château d´Yquem av LVMH Moët Hennessy Louis Vuitton vilket inneburit att en hel del upprustning ägt rum. Samtidigt har vinet och traditioner härikring bevarats. Men vinmakerskan Sandrine Garbay som började 1994 har nu fått en överordnad chef i Pierre Lurton som även ansvarar för Cheval Blanc. Tidigare var det smått omöjligt att boka in sig på besök här, numera gör du det enkelt via hemsidan.
Vinmakaren Dominique Demarville, ansvarig för Veuve Cliquot har d´Yquem som en av sina absoluta favoriter. Passande nog tillhör de samma grupp och ett visst utbyte av såväl flaskor som kunskap skulle kunna vara möjlig. Vid ett besök i Stockholm berättar han:
– En absolut höjdpunkt för mig är när jag efter en helg då vi bjudit på en god middag upptäcker att det finns några droppar kvar av d´Yquem´en. Tillsammans med en stark ost är det en perfekt avslutning på ledigheten.
Château d´Yquem 2010 Vi avslutar vårt besök med att prova årgång 2010. Året inleddes kallt innan den varma sommaren tog vid och vädret, då det var dags för skörd, var perfekt. På nosen bjuds vi på massor av exotisk frukt såsom aprikoser och ananas. I munnen möts vi av en ljuvlig och förföriskt mjuk silkeskänsla, exotisk frukt, aprikos och ananas varvas med lager av litche och vit persika som fångas upp med bra syror. Mat härtill: Klassikern gåslever och dessert är självskriven. Fisk eller kyckling i gräddiga såser. Asiatiska- eller afrikanska köket. Dessert med mandel. Vällagrad ost såsom gorgonzola.
foto: Château d´Yquem
