Att matcha en dryck med en destination kan om matchningen är bra, göra upplevelsen till något helt annat och större än det förväntade. Själv var jag faktiskt lite besviken över att få åka till Island för att dricka champagne – min förutfattade mening var att bubblorna hade kommit mer till sin rätt på hemmaplan. Jag hade fel.
Det isländska landskapet är kargt, och fyllt med magi och mystik. Samtidigt finns det i befolkningen både en styrka blandad med en bitterhet över den nya kurs den ekonomiska krisen försatt landet i. Chauffören som kör mig ut till on Luxury Adventure Hotel berättar om hur han förlorat huset och frun, men att han samtidigt känner sig lyckligt lottad över att vara skuldfri. Politikerna, skandalerna och fifflet känner han en avsky mot, samtidig vill han inte lämna den sagolika ön. Jakt och fiske är två stora intressen.
– I naturen, då det skymmer, är det lätt att se saker, lätt att tro på de där sagorna, förklarar han för mig, denna storvuxne man fylld av så många olika sidor.
Upprymd checkar jag in på Ion Luxury Adventure Hotel, och skyndar mig ut till poolen. Botten av densamma är täckt med gröna alger och min första koppling till champagnen blir till den mörkt gröna flaskan. Vattnet doftar av mineraler. Jag ligger kvar ganska länge och träffar Maria från Spanien, Eric från Frankrike och Radim från Tyskland som alla också plumsar ner i poolen. Vi är alla inbjudna för att vara med på lanseringen av Dom Pérignon P2 Vintage 1998.
Men precis som den väntan som champagnen utsätts för, går vi igenom en viss väntan eller kanske snarare en upptrappning – på ett lite annorlunda vis. Vi bjuds in till välkomstdrink tillsammans med en sprudlande och karismatisk Richard Geoffroy, Chef de Cave hos Dom Pérignon. Korkar av flaskor av årgång 2004 öppnas med dova smällar, och vi sköljer ner den eleganta drycken. Solen går ner, och väntan på morgondagen inleds.
Vill du resa runt Island finns en väg som är 134 mil lång och som tar dig runt ön. Vi tar inte den långa vägen denna gång utan färdas i stället mot vattenfallet Seljalandsfoss. Resan tar några timmar, väl framme är ännu en gång de gröna buteljerna av årgång 2004 upphällda i generösa vinglas. Vi tar oss runt, bakom och nästan in i vattenfallet – det är lite som om att vara en del av den där bubblande verksamheten som pågår i glaset. Grönska, stenar, bubbel, och samtidigt fullkomligt magiskt.
Vi tar oss till vägs ände, i stora terrängbilar. Vägen är avstängd, vi vinkas förbi avspärrningarna. Det där fyrhjulsläget aktiveras, vi åker upp och ner för backar och kullar. Och sedan helt plötsligt är vi framme vid Gígjökull-glaciären. Eldar brinner, vi blir tillsagds att inte gå in under istäcket som hänger över bergskanten. Richard väntar på oss. Han är exalterad och ser faktiskt lite tagen ut. Just den version av Dom Pérignon som nu ska presenteras har tidigare gått under namnet Oenotheque, men från och med nu heter den kort och gott P2.
Nu är det dags. Vinden blåser upp, glas krossas. Nya glas tas fram. Richard talar om vinet, om dess energi, intensitet, djupa färg och mineralerna. Det doftar, värmer och kittlar. Smaken av mineralerna i poolen, den varma elden, den droppande glaciären och de där aldrig sinande bubblorna – nu än mindre än de vi tidigare upplevde vid vattenfallet passerar mina läppar. Miljön och vinet är en perfekt matchning – rufft, magiskt, kontrastrikt och samtidigt naturligt elegant. Det är svårt att inte vilja ha mer, men innan middagen ska en helikoptertur och en intervju med Richard Geoffrey hinnas med. Han är fortfarande upprymd då vi möts upp i baren.
– Vinets mineraler matchades perfekt av de dramatiska skiftningarna i vädret. För mig är det här ett av de bästa vinerna under min tid på Dom Pérignon. Vinet har en taktil känsla och en fantastisk viskositet samtidigt som igenkänningsfaktorn är hög.
Sitt jobb, som den som är ytterst ansvarig över vad som slutligen hamnar i de buteljer som når marknaden ser Richard ödmjukt på. Han menar att han bara förvaltar ett arv som Chef de Cave hos Dom Pérignon. Samtidigt som naturen och väntan på att vinet ska utvecklas är naturliga delar av jobbet, allt pågår parallellt och att blanda, skapa och möta människor är en del härav.
– För mig handlar vin om att möta sig själv, och när jag tänker på begreppet lyx i framtiden kommer det att handla om att dela med sig – kanske av en flaska vin, kanske av en upplevelse. Eller om jag får välja både och.
Dagen går över till kväll och vi checkar in i en magisk privat villa för att avnjuta en tiorätters middag skapad av den isländske kocken Gunnar Karl. Morot, räkor, lammtartar, torsk, bröd och tryffel är några av de ingredienser som matchar P2 1998 som hälls upp i våra glas. Kvällen är magisk, jag sitter mitt emot Richard och observerar hur han liksom suger i sig både vinet och atmosfären. Solen går ner, utanför startar en klassisk konsert, som lockar oss ut till sagans land.
Aperitifen innan P2:an presenterades var ett glas bubbel av årgång 2004 som avnjöts framför och inunder vattenfallet Seljalandsfoss, Yvonne Gull tillsammans med Arnaud de Saignes från Dom Pérignons kreativa marknadsföringsavdelning i Paris.
